Då är det snart lördag =D Dax för 42-års party med folk! Längtar massor! =)
Nej, nu sitter jag här hemma och är helt död, i morgon blir det städa, fixa o dona, plugga om jag hinner och orkar
Nemi och Vixy fungerar mycket bättre =) Fortfarande lite bråk då och då, men det varvas nu även med lek! Underbart!! =)

Jaha, klockan är typ.. 00.47 och jag sover inte. Men det beror på allt som snurrar i huvudet och vilket av det som är värst vet jag inte. Det är väl någon kombination. Saknaden är stor, det är skit jobbigt, mycket jobbigare än jag trodde att det skulle vara, ligger nu och lyssnar på massa musik som bara förstärker känslorna, både på gott och på ont antagligen. Musiken är ju ett väldigt bra sätt att ventilera, ett sätt att kunna uttrycka sig utan att behöva sätta egna ord på det. Usch, har haft en bra dag fram tills nu.. Sen så är jag även… Orolig? Rädd? Vet nog inte riktigt vad det är, säkert är även det en kombination. Kanske hoppas jag på något sätt också? Jag vet inte. Vet nog inte riktigt vad jag vill med det hela.
Usch, jag borde verkligen sova. Måste upp till skolan om några timmar, men jag finner verkligen ingen ro i mitt huvud, kanske kan jag somna med musiken? (Om katterna bara vill sluta dampa ett tag! -_-’) brööl på sånt här, vill bara kunna koppla ur hjärnan ibland..

Oj, det var ganska länge sen jag lade upp något nu! Men skolan har dragit igång och det är full rulle på den fronten, men det känns faktiskt bra =) Även om jag inte gillar att jag måste upp så extremt tidigt på morgonen.
Fick ett litet samtal idag av Kicki från katthemmet idag, hon undrade om jag hade möjlighet att ta hand om en liten kattunge på 3-4 månader. Så jag sa att jag ska ge det ett försök, får bara hoppas att Nemi inte tar denna lilla tösen som ett hot!
Så, det som krävs nu är att jag städar, tar ner ALLA prydnadssaker från hyllor och börja förbereda för nykomlingen som dyker upp någon gång i morgon. Hon har heller inget namn! Så jag vore tacksam för förslag, allt jag vet är att hon är svart-vit. Lär väl ladda upp bilder någon gång så att ni får se lilltösen =).

Nej! Iväg å städa nu =D Ciao! Pusselikräm

Att man kan känna olika typer av smärta på samma gång visste jag inte.. Förstår det knappt nu heller, men fan så ont det gör. Kan inte fatta att det är sant.. Inte nu.. Verkligen inte det jag behöver nu.
Usch.. Fy på denna helg och fy på den närmaste tiden. Vill inte känna det här.

Jag tror vi alla har låtar som i olika situationer eller känslor får oss att tänka ”det är såhär jag känner” eller dylikt. Just nu så är det en speciell låt som har fastnat för mig. Jag har hört den flera gånger, men det var inte förrens idag som jag riktigt lyssnade på texten. Och det enda jag kunde känna då var att jag bara ville slänga texten i ansiktet på dig, så att du förstod min situation.
Det är faktiskt läskigt hur mycket musiken kan påverka humöret, känslorna, tankarna och energin i kroppen.

Musik är magiskt på sitt sätt.

Ja, den senaste veckan har varit jobbig, men bra!
Varje dag har jag städat 3-4 timmar åt gången för att kunna bli av med allt kaos som jag byggt upp senaste månaderna pga det dåliga psyket. Men med UNDERBAR hjälp av mamma <3 och pappa <3 så har jag kommit en bra bit på väg! Nu har jag återigen fungerande rum som jag faktiskt kan vistas i. Hade inte klarat det utan er hjälp!
Det som nu är kvar efter idag är följande:
In med den rena tvätten (gör jag ikväll efter jobbet)
Diska igen (gör jag efter jobbet)
Rensa ALLA garderober! (tar jag annan dag med mor)

Sen så är det ju att faktiskt behålla detta! Men med stöd och hjälp från nära och kära. Och självklart mig själv! Måste fan ta mig i kragen och få till detta nu! Men sen förra måndagen har det minst sagt varit slitsamt. Men det är värt det, och det vet jag! Är fan glad över att jag, tillsammans med mamma och pappa, delat upp det till några timmar/dag. Annars hade jag fan inte pallat! Oj oj, titta på klockan! Måste byta om och dra mig te missarna på katthemmet nu

Pusselikräm på er alla!
Älskar er mamma o pappa! <3

Den här katten hittades idag (29/7-10) vid sockengatan 5. Var väldigt kelig och
van vid människor. Pratade med en äldre dam som sa att hon sett den för ca 1
månad sen springa omkring i samma område. Tyvärr så är den fortfarande lös där
då det inte fanns möjlighet att få med mig den hem. Den har ingen ID märkning,
men hade ett ”halsband” utan något namn på vare sig katten eller ägare. Det kan
visserligen vara så att det är en utekatt som bara tog en promenad, men den
verkade vara lite vilsen och sprang till buskarna och gömde sig när regnet kom.
Om det är så att den har ett hem men är utekatt, vänligen hör av dig/er till
mig så att jag vet!

Hoppas att den kommer till rätta!

Jag har en gång i tiden satt upp regler för mig själv. Och dem reglerna satte jag upp av en viss orsak, för att jag visste hur det skulle sluta om jag bröt dem. Men lik förbannat så har jag brutit dem och se hur jävla bra det gått. Jag vet inte varför jag bröt dem, för första gången på jag vet inte hur många år. Det var väl för att jag trodde att det skulle sluta annorlunda för en gångs skull. Att kanske skulle det inte vara så farligt, att det faktiskt skulle gå. Men regler finns som sagt av en anledning. Dem finns där för att man INTE ska bryta dem. När i helvete ska jag lyssna på mig själv? När ska jag ta och lära mig?! ”Man lär sig av sina misstag” my ass! Inte jag i alla fall. Finns tydliga bevis på det. Helvete heller! Vissa saker förändras aldrig, vissa saker är bara gjorda till att förbli. Jag vet inte vad som hände egentligen, varför jag bröt mot det hela.. Men nu är det gjort och skadan är redan skedd. Men jag har i alla fall lärt mig något. Stick to your own rules!

Jag förstår inte hur du gör. Lagom tills dess att jag glömt dig, inte ägnat en tanke åt dig på lång tid, det är alltid då du helt plötsligt, från ingenstans hör av dig. Och varje gång du gör det så… kommer alla minnen från den tiden tillbaka. Hur lycklig jag var när jag träffade dig, hur bra jag mådde. Det är konstigt, det är ju nu så sjuuuukt länge sen! Men ändå, när du hade skrivit till mig, de känslorna bara slog mig rakt i ansiktet. Det är väl så, vissa saker glömmer man inte hur länge sen det än var som det hände. Samtidigt som det är kul att du hör av dig lite spontant, så är det även jobbigt. Knas. Mja mja, nu har jag hört från dig iaf, och nu lär det väl ta… 6 månader till 2 år innan jag hör nått igen antar jag. Du är knäpp! Men jag kommer nog alltid någonstans älska dig Trotts allt du gjorde -_-’
Som jag en gång sa till dig. ”Jag vill minnas dig som min teddynalle, som min riddare i skinande rustning, inte som den du blivit nu.”

Puss på dig. Och alla ni andra förstås! ^.^

Idag tog jag och mor en liten tripp till Kinaparken. Gillar man Kina/Japan så är det värt att åka dit om man har nära. Tyvärr så var den inte så stor som förväntad, men otroligt vacker! Självklart så finns det bilder, men dem ligger uppe på bilddagboken (länk kommer längre ner ) Efter det så åkte vi till Askersund där vi fortsatte på det Kinesiska temat med Kina mat Mycket trevlig dag med mor och lätt värt att göra om!
Älskar dig mamma! <3

Pusselikräm på er alla

Klicka här för bilderna