Vet inte riktigt. Känns bara som att jag börjar fyllas med kaos igen. Mycket som snurrar, ingen reda över huvud taget. Jag vet inte vad jag ska känna, tycka eller orka. Allt snurrar inom mig. Orken och lusten till att läsa färdigt i skolan försvinner, orken och lusten att vara glad och på topp försvinner, orken och lusten till alla drömmar försvinner. Det är mycket som försvinner just nu. Och rädslan över framtiden förbättrar ju inte saken. Vad kommer ske? Hur kommer allt lösa sig? Konstant en gnagande oro som äter mig, sakta men säkert. Sen hjälper det inte att min psyktant har fått nog av mig. Fan, jag vill bara släppa allt och ligga i sängen och glömma världen. Och det är inte så att det bara känns så för stunden, jag har känt det komma smygandes sakta men säkert, starkare och kraftigare med tiden. Börjar tappa fotfästet. Jag vet inte om det är mycket på grund av allt som sker runt omkring i hemmet, eller om det även är annat. Men det började faktiskt tidigare. Har märkt av det en längre tid men har bara sopat det under mattan. För jag är ju frisk nu, för jag har inget med psyk att göra, för jag ska inte ha en psykstämpel, för jag mår ju bra, för jag har ju alla redskap för att kunna klara mig. Alla dessa meningar som träntas in i huvudet med jämna mellanrum. Vem är jag egentligen? Vem är jag och vem är den som alla säger att jag borde vara? Allt har blandats ihop till en enda röra. Kaoset rör om i mig igen..